söndag 18 augusti 2013
Trettonde söndagen efter pingst.
Himlen Fader talar efter den heliga tridentinska offermässan enligt Pius V genom sitt redskap och dotter Anne.
I namnet på Fadern, Sonen och den Heliga Ande Amen. Redan idag under heliga offermässan gick en stor skara änglar in i huskyrkan i Göttingen och omgav Offeraltaret samt även Marias altar. Fadersymbolet och särskilt den uppståndne Frälsaren badades av glänsande ljus, liksom den Heliga Ande ovanför oss.
Himlen Fader kommer också att tala idag: Jag, Himlen Fader, talar nu just denna stund genom mitt villiga, lydiga och ödmjuke redskap och dotter Anne, som helt ligger i Min vilja och endast säger ord som kommer från Mig.
Mina älskade små lamm, nu har ni överlevt ansträngningarna på Heroldsbach-pilgrimsfärden. Ja, mina älskade, om den gudomliga kraften inte hade varit i er, skulle ni inte ha kunnat överleva allt detta. Ni har plågats på denna plats. Ja, ni har behandlats som spetälska drabbade av pest. Är det rättvisa, mina älskade troende? De som gör min vilja är i min kärlek. De skyddas på alla sina vägar. Men hur blev de behandlade? Hur föraktades jag i Treenigheten genom Min Son Jesus Kristus i den välsignade sakramentet av altaret? Mina rygg har vänds från mig. Man bröt in i Min Nådskapell, Kapellet till Min Moder, Himlen Moder och Rosornas Drottning i Heroldsbach. Förstår ni det alla er? Nej! "Det kan inte vara möjligt," säger ni, mina älskade barn av Maria. Ni har känslt att ni är i strid. Ni har kallat på den Heliga Erkeängeln Mikael för hjälp. Det var helt enligt Min vilja.
Den Helige Erkeängeln Mikael har samlat er omkring sig och ni omgavs av gudomlig tillit och gudomlig kärlek. De kunde inte skada er. Även polisen som invaderade detta kapell kunde inte jaga bort er. Ni var starka. Ni stärktes av min kärlek och ni visste att striden hade börjat. Ni var villiga och modiga att kämpa och gå igenom denna strid med era älskade Himlen Moder, Ormtramparen, eftersom seger alltid är säker för er. Det var i ert hjärta. Inga människoliga rädslor kom in i det. Ni kunde bli förolämpade, misshandlade och hånade. Men Mina sanningar var helt rättvisa. Men de beaktades inte.
Hur ofta har jag utropat och spridit mina sanningar i all kärlek här i mitt helgedom, min himmelska moders helgedom. Har ni, mina prästarsöner, märkt det där? Ni är människor, ja, men verkar inte den gudomliga makten också i er när ni tror, när ni dyrkar, när ni älskar och tackar? Har ni lytt åt detta, mina älskade prästarsöner, min älskade ledare för bönestället? Nej! full av hat raste ni mot mitt allraheligaste och ville återta det. Var jag fortfarande närvarande i denna välsignelse sakramentet på altaret då ni kom? Kunde jag inte gå utomhus? Är jag inte Gud själv, gudomen och mänskligheten i en person? Tog ni detta hänsyn till er när ni invaderade med polisen? Knäböjde ni inför mitt välsignelse sakramentet på altaret eller förföljde ni mina utsedda och ville driva ut dem med polisen, även om de dyrkade den välsignelse sakramentet av min son i tystnad och äktning? Har ni någonsin dyrkat mitt välsignelse sakramentet på altaret? Nej! Ni flyr. Ni flyr från er egen rädsla. Människors rädslor griper er, inte de gudomliga. Måste ni använda era stiftelseråd för att hjälpa till att jaga bort mina utsedda? Det var inte mod utan desperation som grep er och hat drev er framåt. Mina små barn får inte dyrka där, säger ni. Nej, de överträdde mitt förbud. Kan du, min älskade ledare, någonsin förbjuda ett husförbud i min nådskapell och på min nådsplats? Är det din nådsplats eller är det min och min moders? Ni äger inget!
Jag väntar på er ånger. På en stund kunde jag sväpa bort er från denna bönestad. Se ledaren för Wigratzbads bönestad och pilgrimsort. Har jag inte svävt bort honom från denna plats på ett ögonblick? Från en dag till den andra fick han inte längre fira mitt heliga offer vid altaret i Wigratzbad. Ända nu är det inte synligt för er. Han har begått allvarliga sakrilegier, liksom ni, min älskade ledare. Jag kommer också att sväpa bort dig på en stund när du inte väntar det.
Jag har gett er många chanser, men ingen enda chans har ni tagit. Därför säger jag till er: Jag känner inte igen er! Jag lämnar er åt er egen vilja och inte att jag skyddar er och trycker er mot mitt kärleksfulla hjärta som jag hade tänkt efter en villig omvändelse. Nej, min prästson, du föraktar mig. Du hatar mina älskade som bötar tungt för dig. Mitt lilla barn har bett i många timmar av botgöring för din ånger. Men ni har inte lytt till mitt plan. Ni har inte uppfyllt mina önskemål, och nu föraktar du mina små barn och tror att du har rätt att jaga bort dem från denna plats. Men jag, härskaren över denna bönestad, är där med min himmelska moder. Det finns helighet.
Har du någonsin förstått något om helighet? Har du någon gång utövat ditt prästerskap i helighet? Nej! Förakt stod på ditt ansikte, och jag älskade dig och längtade efter din ånger. Jag ville förena ditt hjärta med den Ofläckade Jungfruns Hjärta. Hon tittade på dig full av längtan med tårar i ögonen. Kallade du inte dessa tårar för vattentår - min mors tårar? Hur du föraktade henne. Hur behandlade du den lilla baby Jesus när han grät? Sägde du inte högtidligt till media att du låste in honom i din garderober och sedan slutade han gräta?
Hur nedlåtande har du behandlat det heligaste av allt? Och nu föraktar jag dig, dig och ditt stiftelseråd, som våldsamt anfallit mina små, som har bönat, älskat och tacksamt fullföljt min plan och aldrig glömt att jag, Treenheten, vakar över dem. De är mina älskade. De står under korset och föraktar inte sitt eget kors, tvärtom de älskar sina kors. De tar gärna på sig dem, även när de hånas, även när förföljelse hotar dem, som genom dig, min älskade ledare.
Nu handlar det om dig. Nu finns inte en enda chans för dig att hålla fast vid. Nej! Jag lämnar dig åt din egen vilja. Och nu ska du se hur långt du kommer med din vilja. Min vilja är helig! Och min vilja är gudomlig!
Mina älskade, ni har mästrat allt i den Gudomliga Viljan. Och så önskar jag att nästa månad ska ni återigen gå till denna nådens plats i Heroldsbach, bönfalla och botgöra under nattvakt. Slapp inte av med att bönfalla och botgöra för denne plats Heroldsbach, eftersom man vill förstöra den helt och hållet och jämna den med marken. Tror ni att jag väcker dem igen genom er, mina älskade, genom era böner, era beståndighet, era botgöranden?
Älskade Marias barn, ni är redan många som motsvarar den Himmliska Faderns vilja. Ni har visat att ni kan kämpa. Och så önskar jag er vara redo för denna kamp nästa månad också. Den onde är hård och listig. Men ni står i gudomlig makt och tro. Ni älskas av Treenheten och kommer aldrig ge upp i kärlek och tacksamhet att ge era Himmliska Fader ära och hastighet till denne nådens plats.
Jag tackar er, mina älskade, för denna svåra situation som ni har övervunnit. I stor tacksamhet tittar jag på er. Era Himmliska Moder lämnar inte er ensamma. Hon kämpar med er och hon står bakom er, liksom den helige ärkeängeln Mikael med hela sin stora skara änglar.
Och så tackar jag er och älskar er och välsignar er i Treenheten med alla änglarna och helgonen, särskilt med era Himmliska Moder, Rosornas Drottning av Heroldsbach och Rosenkransens Drottning av Mellatz, min älskade plats, mitt Hus av Ära. Var älskad för evighet. Amen.